Parameters
- 205bladzijden
- 8 uur lezen
Meer over het boek
Hiphopmusik blev under 2010-talet en självklar del av svensk populärkultur. Rappare gästade musikprogram och morgonsoffor. Drygt tiotalet böcker gavs ut om och av svenska rappare och intresset är fortsatt stort. 2018 var hiphop den mest streamade musikgenren i världen på Spotify. Det nya för hiphopen är att den nu har status som en av världens mest populära musikgenrer samtidigt som den används som ett uttrycksmedel för samhällskritiska skildringar av samtiden. Ett konkret exempel är mötet mellan feministisk och antirasistisk aktivism. Boken tar bland annat avstamp i frågorna: Vem och vad är hiphopmusik till för? Vilka erfarenheter kan uttryckas genom musiken? Vem tillåts uttrycka dem? Och vilka erfarenheter får erkännande? Med hjälp av intervjuer och observationer undersöker författaren skapandeprocesser i Sverige under första halvan av 2010-talet bland klubb-dj:ar, på battlerapscenen och på musikläger riktade till tonårstjejer.
Een boek kopen
Att göra hiphop. En studie av musikpraktiker och sociala positioner, Andrea Dankić
- Taal
- Jaar van publicatie
- 2019
Betaalmethoden
Nog niemand heeft beoordeeld.
- Titel
- Att göra hiphop. En studie av musikpraktiker och sociala positioner
- Taal
- Zweeds
- Auteurs
- Andrea Dankić
- Jaar van publicatie
- 2019
- Aantal pagina's
- 205
- ISBN10
- 918743959X
- ISBN13
- 9789187439599
- Reeks
- Tags
- Non-fictie, Kunst / Cultuur, Sociale Wetenschappen, Politicologie & Politiek, Muzikale thematiek, Feminisme, Sociale Problemen
- Aantekening
- Hiphopmusik blev under 2010-talet en självklar del av svensk populärkultur. Rappare gästade musikprogram och morgonsoffor. Drygt tiotalet böcker gavs ut om och av svenska rappare och intresset är fortsatt stort. 2018 var hiphop den mest streamade musikgenren i världen på Spotify. Det nya för hiphopen är att den nu har status som en av världens mest populära musikgenrer samtidigt som den används som ett uttrycksmedel för samhällskritiska skildringar av samtiden. Ett konkret exempel är mötet mellan feministisk och antirasistisk aktivism. Boken tar bland annat avstamp i frågorna: Vem och vad är hiphopmusik till för? Vilka erfarenheter kan uttryckas genom musiken? Vem tillåts uttrycka dem? Och vilka erfarenheter får erkännande? Med hjälp av intervjuer och observationer undersöker författaren skapandeprocesser i Sverige under första halvan av 2010-talet bland klubb-dj:ar, på battlerapscenen och på musikläger riktade till tonårstjejer.