Venushår

Meer over het boek

»Uppge kortfattat skälen till er asylansökan.« Den frågan översätter den namnlöse berättaren till ryska flera gånger om dagen. Han arbetar som tolk på en schweizisk immigrationsmyndighet och deltar vid förhören av flyktingar från forna Sovjetunionen. Under översättningen av det främmande lidandet lägger sig hans egen livshistoria som ett andra skikt kring orden. Också han är ju en emigrant i världen och i tiden. Barndomsminnen, oavsända brev till sonen och läsefrukter blandas med reminiscenser från en äktenskapskris i Rom, där det är något skevt med tiden – den går nämligen inte, utan hopar sig – och plötsligt kryper det myror som förrymda bokstäver på boksidan, kärleken är en tusenfoting som bär oss som strumpor, vi är alla en helhet, men vad är egentligen det högsta av allt?